Kommundirektör Virpi Sailas presenterade torsdagen den 10 oktober budgetförslaget för år 2025. Budgetförslaget för nästa år visar ett överskott på cirka 3 miljoner euro. Kommunen beräknas få 112 miljoner euro i skatteinkomster år 2025. I budgetförslaget framhävs speciellt investeringarna i utvecklingen av servicenätet. Dessutom är Kyrkslätts kommun från och med den 1 januari 2025 ansvarskommun för Kyrkslätts, Vichtis och Sjundeå sysselsättningsområde. Kommunstyrelsen behandlar kommundirektörens budgetförslag måndagen den 14 oktober. Efter budgetförhandlingarna beslutar kommunfullmäktige om budgeten och skattesatserna den 18 november.
– Det ekonomiska läget i Kyrkslätts kommun är stabilt, och under de senaste åren har vår ekonomi visat en uppåtgående trend. I slutet av år 2023 var kommunens kumulativa överskott 45 miljoner euro. År 2024 visar prognosen ett överskott på cirka 3,6 miljoner euro, berättar kommundirektör Virpi Sailas.
Inom kommunekonomin kommer år 2025 att vara mer utmanande och svårare att förutse. Räntorna har hållit sig på en högre nivå, och bland annat byggnadsindustrin har varit i svårigheter. Vi beräknar att det kan finnas negativa effekter på samfundsskatteinkomsterna och sysselsättningsläget i området.
– I kommunen ökar investeringsutgifterna, och årsbidraget räcker inte för att täcka avskrivningarna och räntekostnaderna. Resultatet kan försvagas på grund av reformen av statsandelssystemet och de ökande lönekostnaderna. Kollektivavtalen och reformen av särskilt stöd kan ge upphov till flera förändringar i lönekostnaderna. Risken är att kostnaderna för AN-reformen ökar mer än vad statsandelssystemet täcker, då sysselsättningstjänsterna övergår från staten till kommunerna. Dessutom visar kommunens budget en avsevärd ökning av kostnaderna för Helsingforsregionens trafik, säger ekonomidirektör Esa Lindell.
Dock ökar kommunens invånarantal. Detta ger kommunen mera skatteinkomster och effektiviserar enhetskostnaderna, men ökar också behovet av investeringar. Kommunen eftersträvar en hållbar befolkningsökning på 1 % och har under de senaste åren uppnått nivån enligt målet.
Investeringar i bildningstjänster
I enlighet med den nya servicenätsplanen investerar kommunen kraftigt i bildningstjänster. År 2025 färdigställs Wigge, Gesterby skolcentrum. Byggandet av det gemensamma campuset inleddes med grundarbeten år 2024 och byggandet fortsätter under år 2025.
År 2025 beräknas det gemensamma campusets investeringsandel vara 17,2 miljoner euro. Byggandet av Nissnikuhuset i Masaby börjar år 2025 och den beräknade investeringen i det är 9 miljoner euro.
Planeringen av skolcentrumet i Kantvik framskrider och planeringskostnaderna är ca 400 000 euro. Dessutom investerar kommunen 0,8 miljoner euro i småbarnspedagogikens servicenät. Kommunens övriga reparationsinvesteringar är cirka 3 miljoner euro.
– Budgetarbetet utmanas av behovet av ombyggnads- och nyinvesteringar som håller sig på hög nivå samt infrainvesteringarna på hög nivå och de ökande ränteutgifterna på grund av dessa. Investeringsnivån och dess inverkan på finansieringskostnaderna har lyfts fram i ramförslaget, säger ekonomidirektör Lindell.
Kyrkslätt är ansvarskommun för sysselsättningsområdet från och med den 1 januari 2025
Sysselsättningstjänsterna övergår från staten till Kyrkslätts, Vichtis och Sjundeå sysselsättningsområde den 1 januari 2025. Kyrkslätts kommun ser till att övergången av sysselsättningstjänsterna ur kundperspektiv sker så smidigt som möjligt.
I sysselsättningsområdet satsar man år 2025 särskilt på närservice och företagssamarbete.
Sysselsättningsområdet betjänar cirka 5500 arbetssökande och arbetsgivarna i området.
Skatteinkomstprognos 112 miljoner euro
Finlands Kommunförbund har publicerat de nya skatteinkomstprognoserna för år 2025, och om de förverkligas får Kyrkslätt sammanlagt 112 miljoner euro i skatteinkomster och prognosen för år 2026 är 116 miljoner euro och för år 2027 121 miljoner euro.
– Vi har inlett utarbetandet av Programmet för hållbar tillväxt. Programmet kommer att vara ett strategiskt principbeslut där man fastställer både målen i euro och riktlinjerna för fortsatt beredning, till vilka kommunen på längre sikt ska kunna förbinda sig i beslutsfattandet och ekonomistyrningen. Vår kommun kan göra kontrollerad och förnuftig anpassning till den faktiska förändringen i servicebehovet samt förbinda sig med beslutsfattarna till programmet för hållbar tillväxt, genom vilket vi kraftigt stöder vår kommuns tillväxt och håller serviceproduktionen kostnadseffektiv, säger kommundirektör Sailas.
De mest centrala målen enligt kommunstrategin
- Ett levande och Gemenskapligt Kyrkslätt
- Vårt kommuncentrum är en levande mötesplats som lockar en att trivas och som är känd för såväl evenemang och som för ett omfattande serviceutbudVi stärker samarbetsnätverken med andra kommuner, näringslivet och den tredje sektorn
- Ett hållbart och växande Kyrkslätt
- Vår ekonomi är i långsiktig balans. Vi investerar hållbart, agerar kostnadseffektivt och ökar inkomstbasen. I Kyrkslätt finns mångsidigt och högklassigt boende för personer i alla åldrar
- Ett kunnigt och lärande Kyrkslätt
- Vi är en företagar- och företagsvänlig kommun. Vi erbjuder en attraktiv och trivsam arbetsplats. Vi skapar möjligheter för arbetssökande. Våra lärmiljöer är trygga och sunda
