Kyrkslätts kommunfullmäktige besökte Egentliga Finland på valborgsveckan, då kommunens årliga strategi- och ekonomiseminarium ordnades 2–3.5 på Radisson Blu Marina Palace i Åbo.
Det två dagar långa seminariet började med att man bekantade sig med verksamheten av Business Turku, som stöder näringslivet i Åboregionen. Deltagarna fick höra om de största näringssektorerna i Åboregionen, samarbetet mellan dem och hur Business Turku stöder tillväxten och utvecklingen av företagen i Åboregionen.
Efter presentationen gick man till den egentliga seminarieplatsen vid Aura å. Före inledandet av de officiella diskussionerna hade fullmäktiges ordförande Tony Björk en förväntansfull stämning.
– Jag önskar att vi har bra diskussioner särskilt om rambudgeten och planläggningen. Fastän vi har presterat bra resultat vet vi att när vi har stora investeringar borde vi titta in i framtiden och fundera på med hurdana tidsplaner vi kan genomföra dem så att ekonomin håller, berättar Björk.
Utmaningar med kommunekonomin och framtiden
Seminariets teman rörde sig i år särskilt kring ekonomin och planläggningen. Syftet med det årliga strategi- och ekonomiseminariet är att sammanföra ledamöterna i kommunfullmäktige och de ledande tjänsteinnehavarna för att tillsammans fundera på kommunens framtid och utvecklingen av den. I kommunen bereds för närvarande ekonomiramen för år 2025, som skapar ramarna för budgeten för år 2025 och ekonomiplanerna för åren 2026–2027.
Diskussionen om ekonomin började med en översikt av kommundirektör Virpi Sailas och kommunens nya controller Sirpa Roos över nuläget med kommunens ekonomi och framtidsutsikter. Under de senaste åren har situationen med kommunens ekonomi varit bra, och år 2023 har det kumulativa överskottet uppgått till 44,9 miljoner euro. Dessutom har kommunen förblivit attraktiv för nya invånare, och tack vare detta har Kyrkslätt också fått nya kommuninvånare.
Den kommunalekonomiska himmeln är ändå inte helt molnfri, utan framtiden ser dystrare ut än tidigare. Förändringarna i den ekonomiska verksamhetsmiljön kommer att vara stora, och under de närmaste åren kommer det att föreligga en betydande obalans mellan inkomsterna och utgifterna. I verksamhetsmiljön finns det många föränderliga faktorer som man ännu inte kan sätta prislapp på. Bland annat reformerna av statsandelssystemet, de ökande ränteutgifterna, prishöjningarna och reformen av sysselsättnings- och näringstjänsterna kommer under de närmaste åren att utmana kommunens ekonomi.
I kommundirektörens presentation ingick också förslag om hur kommunens ekonomiska situation kan balanseras under de kommande åren. För att öka verksamhetsinkomsterna föreslog man till exempel påskyndande av försäljningar av tomter och fastigheter samt prioriteringar mellan områden i samband med planläggningen och byggandet. För att stävja verksamhetsutgifterna föreslog man bland annat kostnadsneutralt genomförande av personalökningar, bedömning av former av serviceproduktion samt förenhetligande av processerna. För att balansera ekonomin diskuterade man mycket också möjligheter kring investeringar.
Under seminariedagarna presenterade direktörerna för serviceområdena sina sektorers förslag för den kommande ramen. I presentationerna hörde man varje serviceområdes viktigaste framlyftningar ur kommunstrategin, medel för att balansera kostnaderna samt eventuella förändringar i serviceområdenas verksamhet.
Ledamöterna i fullmäktige och tjänsteinnehavarna framhävde i sina tal att man ska förbereda sig även för svåra lösningar, fastän situationen nu är bra. Kommundirektören framhävde rollen av samförstånd och diskussion i svåra situationer: även svåra beslut kan fattas, förutsatt att de fattas Yhdessä – Tillsammans.
– På seminariet fick beslutsfattarna viktig tilläggsinformation som underlag för kommande reflektioner och beslutsfattande. Å andra sidan säger man ibland naturligtvis att kunskap ökar smärtan. Även detta har man fått uppleva när man har fått ganska dystra prognoser över kommunekonomin och samtidigt rentav krav på våra kommande beslut. Men allt som allt är Kyrkslätts framtid bra, liksom man har hört också i de sakkunnigas presentationer. Vi har mycket bra möjligheter att utveckla kommunens verksamheter tillsammans med personalen och de förtroendevalda. Vi har positiva utmaningar: skolinvesteringar, investeringar i markanvändning och trivsamt bostadsbyggande samt all annan utveckling skapar fina möjligheter för vår framgång, berättade kommunstyrelsens ordförande Timo Haapaniemi.
Bostadsmässa och maritimt byggande
Kommunens ekonomi och livskraft påverkas kraftigt av hur kommunen använder sina marker – eller vattendrag. Seminariet ordnades i år förträffligt i Åbo, som kännetecknas Aura å, som rinner genom staden, och hamnindustrin. Under seminariet hörde man om stadsutvecklingen och det maritima byggandet i Åbo. Maritimt byggande har varit intressant även i Kyrkslätt, och i den nya kommunstrategin skrev man ju in som mål att möjliggöra boende i närheten av havet och insjöarna. Kyrkslätt har ju så mycket som 100 kilometer strandlinje!
Direktören för samhällstekniska väsendet Anna-Kaisa Kauppinen berättade för ledamöterna om utarbetandet av planläggningsprogrammet för år 2025 och om framskridandet av servicenätsplanen. Båda baserar sig på kommunstrategin och servicenätsutredningen, som publicerades i slutet av fjolåret. Avsikten är att få såväl planläggningsprogrammet som servicenätsplanen till fullmäktige för godkännande under år 2024.
Också investeringsplanen var ett viktigt tema med tanke på ekonomins hållbarhet. Under diskussionen om investeringsplanen lade man vikt på betydelsen av prioritering av projekt. Som spetsprojekt i kommunstrategin föreslogs utveckling av Kyrkslätts centrum och ansökan om bostadsmässa till Briggstrandens område för år 2030.
– Det är absolut viktigt att planerna för förnyande av Kyrkslätts centrum framskrider. Vi har en unik möjlighet att skapa något vackert och attraktivt. Få kommuner och städer är i en liknande situation. Det finns säkert orsak att utreda möjligheten till bostadsmässa i Kyrkslätt. Före beslutsfattandet borde vi dock få mer information om vilka möjligheter och risker ett sådant projekt medför, berättade Björk.
Ledning av kommunen kräver samarbete
På seminariet diskuterade man de mycket utmanande helheterna som med tanke på beslutsfattande kräver mycket information, färdigheter och tid. Både kommundirektören och kommunstyrelsens ordförande betonade betydelsen av samarbete och diskussioner i all verksamhet. Båda ansåg att interaktion i sig främjar samarbetsklimatet och stärker förståelsen.
– Jag tror att detta seminarium och de förtroendevaldas diskussioner utanför det egentliga seminarieprogrammet har varit viktiga. De skapar också för sin del god samarbetsanda. Trots att vi på vissa frågor är av olika åsikter så anser jag att seminariet har gett alla en god grund som stöd för beslutsfattande. Jag skulle själv framhäva att det vore bra att alltid höra andras åsikter, fundera på deras ståndpunkter och försöka fundera på varför någon är av en annan åsikt i frågan. Att vi är av olika åsikter är inte dåligt, utan det viktigaste är att vi tillsammans kan diskutera och söka de bästa lösningarna för utveckling av kommunen, konstaterade Haapaniemi.
Utifrån diskussionerna och inledningsanförandena på seminariet bearbetar ledamöterna i fullmäktige och tjänsteinnehavarna ekonomiramen för år 2025, som ska godkännas i kommunstyrelsen 10.6. Efter godkännandet av ramen fortsätter planeringen av ekonomin i form av budgetförhandlingar i höst.
