Kyrkslätts kommun är en kommun i Västra Nyland. I Kyrkslätt bor över 41 000 invånare. Kyrkslätts grannkommuner är Esbo, Vichtis och Sjundeå och i havsområdet Ingå. I kommunen finns tre större tätorter: Kyrkslätts kommuncentrum, Masaby och Veikkola. Dessutom finns det flera mindre byar i Kyrkslätt.
I kommunens område finns också Obbnäs garnison, som är ett militärområde stängt för utomstående.
Här finns 86 sjöar och 145 km havsstrand. Det finns cirka 900 öar i kommunen. Under 10 % av kommunens område är detaljplaneområde. Det finns alltså många vackra naturområden, rekreationsområden och naturskyddsområden.
Kyrkslätt är en tvåspråkig kommun. Cirka 74 % av befolkningen pratar finska, 15 % svenska. De därpå följande språkgrupperna är estniska, ryska, albanska och engelska. https://kyrkslatt.fi/kyrkslattnu/
I Kyrkslätt finns en finskspråkig https://www.kirkkonummenseurakunnat.fi/ och en svenskspråkig https://www.kyrkslattsforsamlingar.fi/ luthersk församling. Församlingarna har också många konfessionslösa tjänster för människor som hör till andra religionssamfund.
Utöver de lutherska församlingarna finns det ortodoxa klostret och den ortodoxa kyrkan Pokrova i Kyrkslätt https://pokrova.fi/ .
I Kyrkslätts område finns också många andra religiösa samfund och församlingar https://uskonnot.fi/?s=kirkkonummi&id=2540 .
Mer information om Kyrkslätt och dess invånare finns i dokumentärserien En resa i Kyrkslätt på finska: https://kyrkslatt.fi/dokumentarserien-en-resa-i-kyrkslatt/
Politiskt beslutsfattande och påverkande
Kommunfullmäktige, som består av 51 ledamöter som valts i kommunalval, beslutar om ärenden som gäller Kyrkslätt. Kommunfullmäktige väljer bland sig kommunstyrelsen, som bereder beslut och som fullmäktige beslutar om samt ser till att fullmäktiges beslut verkställs.
I kommunen finns dessutom nämnder och andra politiska organ. Alla dessa organs föredragningslistor och protokoll finns på kommunens webbplats.
https://kirkkonummise.oncloudos.com/cgi/DREQUEST.PHP?page=meeting_frames
Du kan påverka kommunens beslutsfattande genom att kommunen respons https://kyrkslatt.fi/ge-respons-och-paverka/ eller lämna in ett kommuninvånarinitiativ. Du kan också vara med i olika föreningar genom vilka du kan påverka det politiska beslutsfattandet.
Utveckling av Kyrkslätt
Kyrkslätt växer och utvecklas ständigt. Nya bostadsområden och företagsområden planeras och byggs i olika delar av kommunen. Information om nya byggprojekt och bostadsområden finns på kommunens webbplats. https://kyrkslatt.fi/framlagda-nu-och-nya-projekt/
Trafik i Kyrkslätt
Kyrkslätt har goda trafikförbindelser till huvudstadsregionen. Det är cirka 30 km från Kyrkslätts centrum till Helsingfors, och en tågresa från Kyrkslätts centrum till Helsingfors järnvägsstation tar cirka 45 minuter. En tågresa till Helsingfors-Vanda flygplats tar 1 h 15 min. En resa till Åbo längs kustbanan tar som kortast 1 h 20 min.
Kyrkslätt hör till Samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT), som ordnar planeringen av kollektivtrafiken i huvudstadsregionen. Du kan söka information om rutter och tidtabeller på Reittiopas.fi.
I kollektivtrafikmedel kan du betala resan med HRT-appen på telefonen eller med resekort. Många butiker och kiosker säljer också färdbiljetter. Du kan också köpa biljett från automaten. Du kan inte köpa biljett av chauffören.
Resans pris beror på resans längd. Om du reser mycket blir en periodbiljett billigare än enkelbiljett. https://www.hsl.fi/sv/biljetter-och-priser
Kyrkslätts historia
I Kyrkslätt har det funnits bosättning sedan 9000 år tillbaka. För första gången nämns Kyrkslätt vid namn i ett latinskt dokument som är daterat 21.3.1330. Kyrkslätts äldsta byggnad, stenkyrkan i centrum, har blivit färdig på 1400-talet. Den medeltida kungsvägen mellan Åbo och Viborg har löpt genom Kyrkslätt och påverkat livet i kommunen.
Också sjötrafiken på det smalaste stället i Finska viken från Porkala till Estland har varit livlig. Det första skriftliga omnämnandet av Porkala är från 1200-talet i en seglingshandbok av kung Valdemar II Sejr av Danmark.
I Kyrkslätt har det funnits jordbruk, och mat har transporterats till Helsingfors. När ångbåtstrafiken började i slutet av 1800-talet byggde invånarna i Helsingfors många sommarvillor i Kyrkslätt.
Andra världskriget påverkade i hög grad livet i Kyrkslätt. I fredsavtalet med Sovjetunionen kom man överens om utarrendering av Porkalaområdet för 50 år för att användas av en sovjetisk militärbas. En tredjedel av Kyrkslätt, halva Sjundeå och hela Degerby kommun övergick till Sovjetunionen och hela befolkningen evakuerades. Arrendetiden varade slutligen ändå bara från 1944 till 1956.
När området återlämnades till Finland flyttade mycket ny befolkning till Kyrkslätt och industrialisering av området började. Kyrkslätt växer fortfarande kraftigt. Efter år 1980 har Kyrkslätts invånarantal fördubblats.
På Kyrkslätts kommuns webbplats hittar du mer information om Kyrkslätts historia. https://www.kyrkslatt.fi/lokalhistoria
Sevärdheter i Kyrkslätt
I Kyrkslätt finns 77 naturskyddsområden som syftar till att skydda växt- och djurarter och olika naturtyper. Här finns också fina naturutflyktsmål.
De finaste och mest kända av de gamla villorna är jugendvillorna Hvitträsk och Hvittorp vid sjön Vitträsk. Hvitträsk fungerar som museum och Villa Hvittorp är Esbo församlingars kurscenter.
Andra arkitektoniskt intressanta byggnader i Kyrkslätt är den gamla stenkyrkan, som byggdes på 1400-talet, i centrum och det intilliggande Kyrkslätts bibliotek Fyyri, som blev färdigt år 2020.
På Ragvalds museiområde kan du bekanta dig med den traditionella lantgården med gårdsområden samt traditionslandskapet, naturstigen och trädgården.
Barn är intresserade av t.ex. Rehndals djurgård, där man även får krafsa olika djur.
Kyrkslätt som område
Du kan bekanta dig med kartan över Kyrkslätt på adressen https://kirkkonummi.karttatiimi.fi/#
Via rutmönstret till vänster på kartan kan du bekanta dig med olika vyer och olika kartmaterial.
